nu var det ett tag sedan jag skrev här..

Vet inte vad ja ska skriva egentligen..

Inom mig är det kaos. känns som att jag inte har ordning på någonting. Fast att ja vet att jag har de.

Men inom mig känns det som kaos ändå..

vikten har jag stannat upp med lite, för jag vill att skinnet ska hänga med. så det är på de lugnare nu.

Men ska vara mer strikt denna veckan mot mig igen och sen följa det.

Går på KMTI och tränar upp mitt knä nu. känns bra, ett måste inför en massa saker oxå.

Men de e små små övningar ja har för att bygga upp lite muskler runt om knät.

Mammas lilla älskling ramlade på förskolan i fredags och gjorde illa sig i handen. jag trodde att de kanske var en stukning. Lördag så sa han att han hade fortsatt ont så ja ringde 1177 och så fick vi tid på gripen. Läkaren kollade på honom och beslöt sig att skriva en remiss till röntgen (stavas?). Då vi åkte dit, dom tog bilderna på honom med en gång. Visade sig att mammas älskling hade en spricka i handleden. Lilla älskling.. nu har han gips lille skrutten och ska ha i tre veckor. han fick trösta sig med att de blev blått.  Så nu har jag varit i full fart med att ha ringt Folksam och karlstad kommun så william ev kan få ut nått för detta. För dom har inte sandat förskolan på lekplatsen på heeeeeela vintern! Så när ja ringde till karlstad kommun idag som har snöbekämnpning var det inte roligt för dom att prata med mig. Men, han skulle kolla upp och höra av sig. nåde han om han inte gör det. då kom mamma björn fram och då blir de inte nådigt!

Tänk om det hade varit en småtting som ramlade ute på den isfläcken william ramlade på och kanske hade slagit i huvve.. fy!

Känner att vissa saker i mitt liv, kommer aldrig bli bra.

Och det gör mig så ofantligt ledsen. hur det har blivit såhär..

Men, vad säger dom. det som inte dödaren en gör en starkare.

Det är konstigt ändå. för då borde jag fan vara rena rama hulken nu med allt som ja gått igenom.

Och ikväll har man en sån kväll som ja skrev, det är kaos inom en. känner att ja har nada koll. fast ja har de.

Och att man inte duger till nått alls.. vet att de bara kommer vara för ikväll. Men det är som om att allt sköljer över mig på en och samma gång. Och dom känslorna, är rätt jobbiga.

Förjääävla ont i handen börjar jag få igen, ska egentligen till previa och få en kortison spruta på måndag men måste boka om tiden. inte en chans att ja får gå ifrån jobbet för det. Skulle verkligen behöva den dock. så ont som de börjat göra nu igen sista veckan..

Så mkt att göra/samtal överallt. Inte van detta. Men de e väl bara ta tag i kragen och rätta till sig.